simplebooklet thumbnail

Elin Hassel 38313 

Åbo Akademi

24.1.2017

Organisera elevers lärande

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Undervisningsplanering

3. Metoder och arbetssätt för undervisning och lärande

4. Utvärdering, bedömning, självvärdering och utvecklingsamtal

5. Jämställdhet

6. Wilma

7. Sammanfattning

 

1. Inledning

Denna bok innehåller reflekteringar över de olika delmoment som kallas läraryrket. Jag diskuterar både undervisningsplanering, metoder och arbetssätt, utvärdering, jämställdhet och skoladministrationsprogrammet Wilma. I slutet av boken kommer jag också att sammanfatta det jag lärt mig och diskuterat i denna bok.

 

Boken kan läsas från början till slut eller kaptielvis eftersom kapitlen inte hör ihop med varandra utan kan läsas utan förförståelse frånde tidigare kapitlen.

Jag har delat upp ämnen kapitelvis för att få en bra struktur på boken och för att kunna fokusera på ämnet för kapitlet. På detta vis är det också lätt för läsaren att hitta det som hen är intresserad av att läsa.

 

Jag har infogat bilder i vissa texter för djupare förståelse, för komisk effekt och för att klargöra vad jag i texten menar.

 

2. Undervisningsplanering

När vi gjorde vår undervisningsplanering hade vi lite svårt att greppa vårt ämne eftersom frågan i den digitala berättelsen var "vad blir det för mat". Vi bestämde oss för att fokusera på mat och vad man ska äta. Jag tyckte vi fick int en bra sekvensplan och vi tänkte också på att man ska fundera på ätstörningar som blir allt vanligare.

 

När man gör en ramplan skissar man upp vilka sekvenser man tänkt gå genom under läsåret och man planerar månadsvis vad eleverna ska lära sig. I en sekvensplan går man grundligare genom vad sekvensen ska innehålla. Vilket stoff man ska gå genom, vilka arbetsmetoder, vilka mål man har med sekvensen. I lektionsplanen planerar man minutvis hur lektionen ska fortskrida. Då funderar man också på hur mycket tid man sätter på en uppgift och i vilken ordning man uför lektionen.

 

En plan för undervisning ska absolut innehålla vilket stoff man ska använda, hur man ska lära sig stoffet och vilka mål och syften man har med sin undervisning. Andra saker som en planering kan innehålla är hur mycket tid man ger för varje sektion i lektionen och hur man ska organisera sin undervisning.

 

När man ska göra en ram-, sekvens- och lektionsplanering är det viktigt att planen är lättöverskådlig, klar och tydlig. Därför kan det vara bra att använda sig av ett program som har rutsystem så att man lätt kan göra olika kolumner för informationen. Detta gör man enklast med till exempel Excel som är uppbyggt med rutsystem. Man kan också göra ett rutsystem i Word. När man gör sin lektionsplan ska man tänka att en utomstående lärare ska kunna ta din lektionsplan och utföra lektionen på det sätt man har tänkt sig. Därför är det viktigt att vara klar och tydlig i sin lektionsplan. Om man planerar lektionerna långt på förhand är det också lättare att förstå sin egen plan om den är tydlig och organiserad för det händer lätt att man glömmer bort hur det var man hade tänkt sig. Det är också viktigt att spara sin lektionsplan på ett säkert ställe och spara den på flera ställen så att man säkert har en kopia när man ska ha lektionen, det samma gäller för ram- och sekvensplanerna.

Didaktik och metodik befinner sig i en intensiv växelverkan med varandra under undervisningen och detta kallas då för den didaktiska relationen. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Eleven ska ha ett förhållande till innehållet och innehållet ska vara varierande och ska inte studeras på samma sätt genom hela kursen eller sekvensen. Läraren ska ha en relation till relationen mellan eleven och innehållet. Ifall läraren inte har det tyder det på att läraren har för lite ämneskunskap inom området. Relationen mellan läraren och eleven betyder att läraren ska ha en uppfattning om hur man ska undervisa till eleven så att den lär sig stoffet. Säljö menar också att det är viktigt som läraren att kunna möta eleven så att man förstår hur de lär sig för att som lärare kunna lära ut på rätt sätt. Detta diskuterade vi också mycket under vår läroplansanalys eftersom vi hade samma åsikt om att kunna möta eleven och att ha den ämneskunskap för att klara av att undervisa på ett pedagogiskt sätt.

 

I läroplanen 2014 menar man också att olika arbetsätt ska stöda elevens lärande också uppmuntran och positiv anda. Detta sammanstämmer väl med både föreläsningsunderlaget och den didaktiska triangeln där man också visar på att läraren ska ha en relation till eleven och innehållet. Innheållsrelationen behövs för att kunna vara kreativ och komma på nya arbetssätt och elevrelationen behövs för att kunna skapa en god miljö i klassrummet. Att skapa en god miljö i klassen var också ett hett diskussionsämne i vår grupp eftersom vi ansåg att detta var väldigt viktigt för att främja lärande.

3. Metoder och arbetssätt för undervisning och lärande

Med utvärdering menas både bedömning och betygsättning. Med bedömning menar man det som läraren har innefattat om elevens utveckling och med betygsättning menar man det slutvitsord som står i betygen. 

Elevbedömning kan sammanfattas i tre steg, den första som motiverar eleven själv att utvecklas i skolämnen, den andra som informerar föräldrar om elevens framsteg och den tredje som sorterar eleven i de framtida studierna.Man kan också dela in bedömningen i tre andra delar dvs. diagnostisk, formativ och summativ. Diagnostisk bedömning sammanfattar det eleven redan kan från början, formativ bedömning används för att forma undervisningen och summativ bedömning används i slutet av en sekvens. För att läraren ska kunna ge ett så rättvist vitsord som möjligt krävs det att hen samlar in material under skolårets gång med hjälp av prov, förhör, arbetsuppgifter och i någon utsträckning också portföljer och dagböcker.

När man samlat in all material är det dags för betygsättningen som kompliceras av diskrepansen mellan symbolmängd och verklighetsmängd. För att underlätta detta för läraren har vi i Finland infört kriterier som motsvarar betyget 8.

Elever kan och ska också utvärdera sitt eget arbete för att utveckla sin egen självförståelse och bli medveten om vad hen behöver utvecklas vidare i. Eleven ska lära sig hur de ska utvärdera sig själva i både kunskapsområden och hur de lär sig. Detta ska gärna inledas redan i tidig ålder, dvs förskolan. (Knubb-Manninen, Wikman & Hansén 2011, s.305-309) 

I vår grupp kom vi igång med en ganska bra diskussion om den nya läroplanen. Vi var i allmänhet överrens om de mest centrala punkterna i den nya läroplanen. Vi tyckte mycket om att det fanns bedömningskriterier i läroplanen som också nämns i Allmändidaktik (2011). Det känns som att de ger en bra guide för hur man ska bedöma eleverna vilket annars känns lite svårt. Provet som man skulle göra var väldigt lärorikt och viktigt också att få lägga ut poäng för uppgifterna skilt vilket gav en helhet till provet. Utvärderingen av provet var monotont men jag kom fram till att Excel var ett bra verktyg för att organisera alla betyg och poäng som eleverna fått. På detta sätt har man det också överskådligt när man ska ge betyg i slutet av året.

 

Den individuella uppgiften i utvärdering, bedömning, självärdering och utvecklingssamtal tyckte jag gick bra, jag var nöjd över hur jag konstruerade provet och jag tyckte jag fick behandlat de mest centrala punkterna. Vi skulle ha kunnat diskutera mera djupgående om läroplanen i vår grupp men eftersom vi endast var två personer i gruppen var det svårt att få igång en längre diskussion.

 

 

4.Utvärdering, bedömning, självvärdering och utvecklingssamtal

Jämställdhet betyder att alla ska ha lika rättigheter. Detta ska också synas i skolan. Det är viktigt för en lärare att lära sig att se till kön när det är relevant och se bortom kön när det inte är relevant med könseparationer. Läroplanen menar också att man ska på ett jämlikt sätt uppmuntra flickor och pojkar i studierna. 

I föreläsningen menas det att man som lärare ska vara genusmedveten i bedömningen och undervisningen vilket enligt Lahelma och Öhrn inte alltid fungerar i verkligheten. Lahelma och Öhrn berättar om en studie som visar att pojkar fick mera uppmärksamhet i klassrummet inte bara för att pojkar mera ofta tog kontakt under lektioner utan också flickor som försökte få kontakt gavs av läraren mindre uppmärksamhet. Flickor som grupp har också högre betyg än pojkar. Det är alltså viktigt att som lärare vara medveten om detta. Enligt föreläsningsunderlaget är det viktigt för en lärare att vara medveten om att hen har en tendens att förhålla sig olika till elver beroende på deras kön.

 

Lahelma och Öhrn avslutar med att beskriva problematiken för lärare och lärarstuderande eftersom de känner att de inte kan tillräckligt om hur de ska behandla genusfrågor i klassrummet eller skolan och att lärarutbildningen borde fokusera mera på hur man som lärare ska tackla dessa problem.

 

 

5. Jämställdhet

Det som varit det största problemet med Skoladministrationsprogrammet Wilma är att föräldrar har uppfattat lektionsanteckningar som läraren skrivit svårtolkade och reagerat negativt på dessa. Om en förälder får meddelande om att hens barn kommer försent till lektionen varenda dag uppfattas detta av föräldern som störande istället för informativ. Detta betyder att vi som lärare behöver tänka om när vi använder Wilma.

 

Fem centrala punkterna för kontakt i Wilma är:

 

1. Formulera dig korrekt. 

När man uttrycker sig på internet missar man all övrig kommunikation som gester, tonläge och kroppsspråk vilket bäddar för missuppfattningar

 

2. Berätta hur du önskar att eleven gjorde framöver och vilka fördelar det skulle ha för eleven.

Berätta grundligt till föräldern vad som är problemet och hur det kommer att gagna eleven i sina fortsatta studier

 

3. Inge hopp

Skriv meddelandet med en hoppingivande ton. Berätta att problemet är vanligt och tacka föräldrarna för deras amarbetsförmåga

 

4. Visa att du är medveten om att föräldern känner sitt barn bäst

Föräldrar är mera motagliga för samarbete ifall läraren frågar om råd hur hen ska bemöta deras barn istället för att själv som utomstående ge råd till föräldern.

 

5. Presentera ditt ärende på ett sätt som får föräldern att vilja hitta en lösning

Lyssna på föräldern, respektera hens åsikt och visa att du vill hitta en lösning på problemet.

 

6. Wilma

7. Sammanfattning

För att sammanfatta denna bok vill jag poängtera att läraryrket är ett väldigt komplicerat och mångfaceterat yrke vilket inte endast innehåller undervisning i klassrum. Som lärare måste man också kunna samarbeta med andra lärare, sätta mycket tid på planering både i stora perspektiv och på minutnivå i undervisningsituation. Läraren ska också kunna samarbeta med föräldrarna och skapa en god kontakt till hemmet för att på ett smidigt sätt kunna undervisa till alla elever. Läraren ska också vara genusmedveten och alltid reflektera över sina egna handlingar för att kunna jobba rättvist.

 

Som klasslärare måste man ha god ämneskunskap i de flesta ämnen för att på det sättet kunna planera en mångsidig undervisning med arbetsätt som passar alla elevers sätt att lära sig. Klassläraren ska också kunna skapa en god relation med varje enskild elev och en god stämning i klassrummet för att kunna främja inlärningen i klassen.